God natt

Anders tycker att jag uppdaterar bloggen för sällan, men jag har ju inget intressant att skriva om kontrar jag. Men medan Agnes somnar här i min famn så kan jag ju kanske få till ett inlägg. Nu när det börjar bli svalare om nätterna så har lilltjejen numera pyjamas på sig. En heltäckande sådan med inbyggda strumpor. Hur skönt vore det inte att ha en sån under kalla vinternätter?

Nu har hon slocknat, tog ju inte lång stund ikväll :)



För en kvart sen...



För tio min sen... Numera ska hon hålla i flaskan själv med båda händerna, man behöver inte ens hjälpa henne hitta rätt grepp. Envis som få, bara 3 månader gammal... :)

Resultat

Nu är chokladmacaronsen färdiggräddade och resultatet blev ... likadant som förra gången! Kakorna på silikonunderlaget sprack och blev inte alls fina...



Varför blir det så? Någon bakkunnig som vet? Men goda var de i alla fall. De andra två plåtarna blev jättefina, precis som de ska vara med sin frasiga lilla "fot". Inte lika sockersöta som de med hallonfyllning. Nu ska de bara fyllas med en choklad- och kaffekräm, men det kanske får bli en annan dag.


I ♥ DAD

Ja, visst finns det en viss likhet mellan de två. En utslagen hjälte i famnen på sin pappa.


Hasselnötter och choklad

Tror ni jag lyckas igen? Hasselnötsmacarons med chokladsmak står på menyn. Resultat ser vi om en timme då de ska in i ugnen...


Stora tjejen

Idag har vi varit på BVC och Agnes vägdes, mättes och fick sina första vaccinationssprutor. Det var inte så populärt. Hoppas hon slipper feber som de kan få efteråt. Trött verkar hon iaf blivit, hon har sovit i 1,5 timme sen vi gick därifrån. Och hon växer så det knakar! 6485 gram och 62,5 cm lång. Det är gott med mat!



Fick än en gång höra att Agnes blir mer och mer lik sin pappa =) Pappas lilla flicka...

Hallonmacarons

Ja som sagt, provbakade mina macarons igår. Och hur blev resultatet? Varierat kan vi väl säga men jag lyckades få ut många fina, fast lite väl små, macarons.

Först och främst så har jag nog aldrig bakat något som har producerat så mycket disk. Det blev flera skålar, kitchenaid med tillbehör, kastrull, slickepotter, mandelkvarn m.m. Fyllde nog nästan hela diskmaskinen. Sen så lyckades jag få med lite äggula i sista ägget jag knäckte, så det var bara att knäcka tre stycken nya. I ALLA ägg var det dessutom dubbla äggulor så vi fick 12 st över + äggvitan jag förstörde. Så vi åt en väldigt mäktig äggröra till frukost imorse...

Jag använde ett recept härifrån som är baserat på en italiensk maräng, med varm sockerlag i alltså. Eftersom jag räknar med att bjuda närmare 50 pers på fika så ville jag få ut så många macaroner(?) på en och samma sats. Det blev därför 4 st plåtar och en liten ugnsform med småkakor som skulle gräddas, kl 22 på kvällen...

Efter att jag spritsat ut smeten på alla plåtar och låtit dem stå till sig lite så hade jag väldigt höga förhoppningar om att lyckas. Jag kände det på mig helt enkelt! Men bilden får tala för resultatet.



Katastrof!

Denna omgång gräddades dessutom på silikonunderlaget som enligt Leila skulle vara så bra. Hmm...

Nåväl, funderade om macaronerna (hur säger man i plural egentligen? macaronsen..?) fick vila för kort stund och kanske ugnen var för varm. De har ju liksom brytit sig ur sitt lilla skal istället för att jäsa på höjden. Lät dem stå en stund till och satte ugnen på tio grader lägre (har digitala inställningar på ugnen så man kan vara rätt så exakt med graderna). Hoppades på bättre tur med resterande plåtar som dessutom hade vanligt hederligt bakplåtspapper.

När de stod i ugnen var jag tvungen att sitta med Agnes i soffan som hade en liten kvällssvacka och Anders fick ta över gräddningen, så jag kunde inte övervaka resultatet längre. Hur skulle det gå? Skulle det bli några macarons på dopet?

Perfekt resultat! Det gjorde susen!



Nu har jag massor av små minimacarons att bjuda på! Gjorde en smörkrämfyllning med hallonsmak som matchade den rosa färgen. Nästa gång ska jag prova att göra chokladmacarons med choklad- och kaffefyllning...



Goda små munsbitar!


Nya utmaningar

Om lite mer än en månad ska vi ha dop för vår älskade dotter och redan nu har jag hunnit börja planera alla detaljer och vad vi ska bjuda på. Jag har snöat in mig på dessa franska små nötmarängkakor, macarons, som jag gärna skulle vilja bjuda på. De ska tydligen vara en utmaning att få till med perfekt resultat då de kan spricka, bli för toppiga, ojämna etc. Men helt omöjligt ska det väl inte vara? Funderar på att göra ett försök redan imorgon för att testa svårighetsgraden. Helst tre olika sorter skulla jag ju vilja bjuda på dessutom... Höga ambitioner - jag? Nej inte då...



Bild härifrån

Utveckling

Nu har det nog blivit rekord, så här länge sen har det nog aldrig gått mellan uppdateringarna. Men vi lever i alla fall och gör det vi gör bäst om dagarna, matar bebis, byter blöjor, blir nedspydda och skriker lite - det gamla vanliga.

Agnes är ca 11 veckor nu och har de senaste dagarna upptäckt att hon har händer. Tidigare ikväll satt hon och studerade dem så intensivt att ögonen gick i kors och hon såg vindögd ut. Sen så ska hon gärna stoppa in dem i munnen, alla fingrar och knogarna, och helst båda händerna samtidigt.

Vi kämpar även på och försöker få henne att ta nappen, mest så att hon kan ha den i bilen och barnvagnen eller när hon blir ledsen (en fin omskrivning för gallskriker sig röd i hela ansiktet, blir sjöblöt av svett och nästan tappar andan...). Nu har hon faktiskt tagit nappen några gånger, men bara då man står upp och gungar henne. Sätter man sig ned så åker den ut lika fort. Vi kommer få starka ryggar och armar tills hon blivit större...




Nu tränar vi för fullt på att hålla upp nacken, det går bättre och bättre!

RSS 2.0