Trerumochkök

Det behövs en liten uppdatering här på bloggen, för även om tiden har stått still här så har det absolut inte gjort det i verkliga livet.

Innan jul så tog vi på oss målarkläderna för att gå loss på det minsta sovrummet i lägenheten. Upp med ett par tapeter, lite målarfärg och flytta på ett garderober så känns det som ett helt nytt rum. Och nu mera sover Agnes gott som en prinsessa där inne, det förstår jag!

Innan vi gjorde om såg det ut så här:





Beiga väggar och garderoberna placerade längs ena väggen, vilket gjorde rummet svårmöblerat då det redan är så långsmalt.
Nu ser det ut så här! Mjukt vita väggar, fondtapet med rosmönster, rosa och lila gardiner. Att flytta på garderoberna till mitten av rummet skapade en mysig sovalkov. Att leka kurragömma bakom gardinerna är det roligaste som finns! Nu saknas det bara ett par tavlor på väggarna...

God Jul till er alla önskar vi er! Nu är klapparna inslagna, laxen håller på att gravas, vi har knäck mellan tänderna och tjuvklämmer på julklapparna. Som det ska vara!







Gladaste tomtegumman finns nog hemma hos oss!

Hösten börjar väl visserligen lida mot sitt slut men jag hann i alla fall föreviga den genom kameran innan snön snart kommer. En vanlig promenad med Fanny resulterade i dessa fina bilder (och många fler). Funderar starkt på att framkalla ett par förstoringar av dem och sätta upp på vägen.

Idag blir Agnes 16 månader,  och det känns väl snart som om jag inte har skrivit något i bloggen på lika länge.

Men tiden går så fort att man inte hänger med längre! Sommaren är slut, tillbaka till jobb efter ett par veckors ledighet och sedan inskolning på förskolan. Kan ni tro att vår lilla busunge går på dagis? Det har i alla fall gått jättebra och vi började med inskolning i två veckor innan hon nu går första "riktiga" veckan och både jag och Anders arbetar. Det är en jättemysig förskola i en gammal trävilla med trädgård och fruktträd. Barnen får hemlagad mat och sover ute året om. Och Agnes verkar trivas! När jag skulle hämta henne idag så gjorde hon ingen större notis om att jag kom, hon hade fullt upp med att utforska lekstugan och smaskade på ett nyplockat äpple. Härligt!

Agnes har även utvecklats jättemycket de senaste veckorna. Hon är mycket självständigare, vill utforska allt och börjar förstå så mycket när man pratar med henne. Det börjar bli lättare att kommunicera med henne och hon förstår vad man menar när man säger olika saker, som då vi ska tvätta händerna så går hon före till badrummet. Sätta på skorna så sätter hon sig ner och väntar. Ta ett kvällsbad så går hon in i duschen. Hämta en bok så går hon till bokhyllan. Dricka välling så går hon till soffan, där vi brukar sitta. Hon börjar bli så stor!
Hon pratar även ganska mycket (på sitt eget språk) men säger mamma, pappa, mommo (mormor, vi övar på fammo också..:)), titti (tittut), hej, hejåå (hejdå), har ett speciellt ljud då hon vill ha vatten och misstänker att hon kallar Fanny för dodo, som vi hör rätt så ofta. Häromdan övade vi på att säga blomma och till slut kom det ett snarlikt ord också.

Vi andra då? Ja, vi är nog varken klokare eller lika duktig som vår dotter ;)

Nu borde jag ha en passande bild också, men just nu hittar jag bara denna som är en dryg månad gammal.

-Varsågod Agnes, nu när vi har bakat kanelbullar så ska du så klart få smaka en.


- Va? Ska jag få en hel bulle alldeles för mig själv? Jag brukar ju bara få nöja mig med en liten kantbit...


- Tack så mycket mamma, nu ska jag vara jättesnäll resten av dagen.


- Bäst att ta en stooor tugga innan mamma ändrar sig!


- Mmm, så gott det är med bullar. Kan man få en till sen?

I helgen gjorde vi iordning kaffetermosen, packade med mandelkubb och mariekex för att sedan gå en sväng på Furuvik, som ligger precis utanför stan. Vi kikade på djuren, promenerade, kollade när schimpanserna fick lunch, fikade och klappade getter.


Denna klappade vi dock inte... Ser ni ögat som stirrar mot oss? :)


Min favorit på Furuvik, en pytteliten minigris. Bara någon vecka gammal.




Agnes var väldigt förtjust i dessa små apor, väldigt söta!


Man kunde gå in till dessa busiga djur, de sprang runt överallt och charmade barnen.

Midsommarafton firade vi mitt på dagen hos Anders föräldrar med både släkt och vänner. Vi reste en åländsk midsommarstång, enligt tradition, spelade musik och sjöng, åt god mat, massor av jordgubbar och tårta. Här kommer några fler bilder!


Lilla Fröken Guldlock hade diadem dagen till ära, supersöt!


Det krävs ett antal karlar för att resa midsommarstången.




Titta in i kameran Agnes!


Mamma, titta där istället!


Gott med jordgubbar och grädde, speciellt då man får äta själv. Tur att det finns heltäckande "haklappar".


Anders bakade den superfina tårtan som var minst lika god som den ser ut att vara!

I helgen hälsade vi på kossorna hemma hos Anders föräldrar. Agnes är väldigt fascinerad av dem, pekar och säger "mmmm" (som vi tolkar som "mu") när hon ser dem. Inte ett dugg rädd trots att de är ganska så mycket större än vad hon är. Ca 50 kossor som ger mjölk till Gefleortens mejeri och en hel del ungdjur finns det på gården, hälsar Anders. En riktig bondgård!

 
Den här unga kvigan heter Elsa!
 
 

 
Hon tar i ifrån tårna och försöker härma dem, mmmmm...


 

Agnes kom på igår(!) att hon kan gå, från att bara tagit småsteg då och då, så nu traskar hon på för fullt här hemma. Som om hon inte har gjort något annat. Så fort det går!